Kategoriarkiv: Hälsa

Hälsa, Innebandy, sport Comments Disabled

Nio minuter – en berättelse om innebandy

En match i innebandy varar i 60 minuters spelad tid. En fältspelares faktiska istid är normalt nio till elva minuter. Det här är om vad som händer i resten.

Du sitter på bänken. Matchen pågår framför dig – ljud, rörelse, en boll som rör sig i en takt som gör att du måste hänga med ögonen hela tiden bara för att följa den. Du är inte med i spelet. Du är med i allt annat.

Det finns en missuppfattning om lagidrott som är djupt rotad och svår att rubba: att spelet händer på planen. Det stämmer tekniskt. Men laget formas på bänken. Det är där besluten processas, där nervositeten antingen smittar eller inte, där den spelare som precis gjort bort sig antingen tystnar eller får höra något som gör att hon reser sig igen.

Bänken är sportens psykologiska kärna. Den är sällan fotograferad.

Det finns en specifik typ av trötthet som inte handlar om mjölksyra eller syreupptag. Den handlar om koncentration. En innebandyspelares kognitiva belastning under en match – de beslut som fattas, de rörelser som läses, de situationer som bedöms i realtid under ett tempo som inte väntar – är dokumenterad i forskning om idrottslig arbets­belastning. Studier från Umeå universitets idrottsmedicinska enhet, tillgänglig via Umeå universitet, visar att mental trötthet efter intensiv lagbollsträning mäter sig med den kognitiva utmattning som följer på komplexa intellektuella uppgifter av jämförbar varaktighet.

Det är en jämförelse vars konsekvens inte är att innebandy är som att skriva en avhandling. Det är att kroppen och hjärnan inte alltid gör de distinktioner vi föreställer oss. Trötthet är trötthet. Och de nio minuterna på isen – i hallen – lämnar ett avtryck som varar längre än de verkar.

En övning som kallas situationsträning används i metodisk form av de ledande innebandyklubbarna i Sverige. Principen är enkel att förklara och svår att genomföra: i stället för att öva rörelser i isolation – skott, passning, mottagning – tränas besluts­fattandet. Spelare sätts i situationer vars lösning inte är given och vars utfall beror på en läsning av omgivningen snarare än på teknisk exekvering.

Det är en träningsfilosofi vars rötter delvis är holländsk fotboll – positional play, Johan Cruyff, den tankeskola som definierat hur lagidrott undervisas i Europa de senaste 30 åren – och vars applicering på innebandy är relativt ny men snabbt accelererande. En spelare som tränat situationsträning i fem år spelar inte snabbare. Hon spelar tidigare. Det är distinktionen som avgör.

Tre saker som formar en spelare utanför planen

Det finns ett samtal som sker i idrottspsykologins utkant om vad som faktiskt formar en idrottares prestations­kapacitet – och huruvida det primärt sker under träning och match, eller i de timmar och dagar som omger dem. Svaret är kompromisslöst olustigt för de som vill ha enkla program att följa: det sker i bägge, på sätt som är svåra att separera och svåra att kontrollera.

Sömnen är den faktor vars påverkan på idrottsprestation är mest väldokumenterad och mest konsekvent ignorerad. Matthew Walker, vars forskning om sömn vid University of California Berkeley sammanfattas i boken Why We Sleep och refereras av bland annat Svensk Elitidrotts råd, visar att sömnbrist under en enda natt minskar reaktions­hastigheten med upp till 30 procent. Det är en siffra vars konsekvens för en sport där marginalerna mäts i millisekunder är omedelbar och brutal. Och det är en faktor vars kontroll ligger helt utanför tränings­schemat.

Rörelsen utanför hallen formar kroppen på sätt som träningen i hallen inte kan. En spelare vars dagliga rörelsemönster inkluderar promenader, cykling och varierad fysisk aktivitet av lågintensiv karaktär ger ett rörelsesystem vars baskondition och återhämtnings­kapacitet är annorlunda än en spelare vars liv utanför träningen är stillasittande. Det är inte ett moraliserande påstående om livsstil. Det är ett fysiologiskt faktum.

Och gemenskapen – laget, bänken, garderoben efteråt – formar motivationen på ett sätt som inga individuella prestations­mål ensamma kan. Den idrottspsykologiska forskningen är entydig på att tillhörighet är en av de starkaste prediktorerna för långsiktig idrottslig engagemang. Man fortsätter inte spela för att man vinner. Man fortsätter för att man vill vara i rummet med de andra.

Utrustningens roll i träningen – ett perspektiv som saknas

Utrustning diskuteras nästan uteslutande i match­kontext. Det är en snedvridning. Den mesta tiden med en club i handen spenderas i träning – och träningens krav på utrustning är delvis annorlunda än matchens.

I match vill en spelare att utrustningen ska försvinna. I träning finns ett argument för att utrustningen ska kommunicera. En club som ger tydlig feedback vid ett felaktigt skott – vars flex reagerar på ett sätt som är distinkt och informativt – är ett träningsinstrument vars egenskaper skiljer sig från vad som är optimalt i match. Det är ett resonemang som de ledande tillverkarna börjar förhålla sig till explicit.

Unihoc utvecklar clubs med en materialfilosofi som tar hänsyn till hela spel­livets cykel – från nybörjarens första kontakt med en club till elitspelaren som söker en marginal som redan är mikroskopisk. Det är ett sortiment vars bredd är en konsekvens av förståelsen att träning och match ställer delvis olika krav – och att rätt utrustning i rätt skede av en spelares utveckling inte nödvändigtvis är samma sak.

Vad nio minuter kräver av femtio

Tillbaka till utgångspunkten: en fältspelares faktiska istid är nio till elva minuter. Resten är förberedelse, återhämtning och närvaro i ett sammanhang som kräver att man är med hela tiden, även när man inte är det.

Det är en paradox som är svår att kommunicera till den som inte spelat lagidrott på en nivå där det faktiskt spelar roll. Man tränar fyra timmar i veckan för att prestera i nio minuter. Och de nio minuterna är bara möjliga om de fyrtio, de fyra dagarna, de åtta timmarna sömn och de hundratals träningarna som byggde förmågan att utnyttja dem – om allt det är på plats.

Det är vad idrott är. Inte de nio minuterna. Det som möjliggör dem.

Innebandyns historia och organisation dokumenteras av det internationella förbundet på worldfloorball.org – en domän vars innehåll speglar sportens globala ambition och vars statistik ger ett faktabaserat underlag för den som vill förstå var sporten befinner sig och vart den är på väg.

Men statistiken berättar inte om bänken. Inte om de nio minuterna. Inte om vad som händer i de femtio som omger dem.

Det gör bara sporten.

Hälsa Comments Disabled

Akut tandvärk – vad gör du när olyckan är framme?

Det händer alltid när du minst anar det. Mitt i natten, på en helg, eller precis när du ska åka bort. Tandvärken kommer smygande eller slår till som en blixt från klar himmel, och plötsligt finns inget annat i världen än det där bultandet i munnen. Tandvärk är bland det värsta man kan uppleva – den går inte att ignorera, den påverkar hela kroppen och gör det omöjligt att tänka på något annat. Men vad gör man egentligen när olyckan är framme? Och hur vet man om det är akut eller om det kan vänta till måndag?

Det första steget är att försöka bedöma hur allvarligt det är. En molande värk som kommer och går, kanske i samband med att du äter eller dricker något kallt eller varmt, kan bero på ett hål eller en känslig tand. Det är obehagligt, men sällan akut. En konstant, bultande värk som håller dig vaken om natten, eller svullnad i ansiktet eller käken, däremot, är tecken på att något är allvarligt fel. Då behöver du hjälp snabbt. Om du dessutom får feber eller känner dig allmänt påverkad är det extra viktigt att söka vård omgående, eftersom det kan vara en infektion som sprider sig.

Under tiden du väntar på att få komma till tandläkaren finns det några saker du kan göra för att lindra. Receptfria värktabletter som innehåller ibuprofen eller paracetamol kan dämpa smärtan, men läs alltid bipacksedeln och överskrid inte rekommenderad dos. Undvik att lägga tabletterna direkt mot tandköttet – det kan bränna och göra mer skada än nytta. Kalla omslag utvändigt på kinden kan hjälpa mot svullnad och dämpa smärtan. Undvik varm mat och dryck, och försök att inte bita på den onda sidan. Skölj gärna munnen försiktigt med ljummet vatten för att hålla rent, men borsta inte för hårt runt det onda området.

När du väl får komma till tandläkaren kommer hen att undersöka vad som orsakar värken. Det kan vara en djup karies som nått tandens nerv, en spricka i tanden, en lossnad lagning eller en infektion i tandköttet. Beroende på orsak kan behandlingen variera från en enkel lagning till en rotfyllning eller i värsta fall att tanden måste dras ut. Det låter kanske otäckt, men det viktiga är att du får hjälp att bli av med smärtan och att orsaken åtgärdas så att det inte blir värre. En duktig tandläkare förklarar vad som händer och ser till att du är ordentligt bedövad innan något görs.

För att undvika akuta situationer i framtiden finns det några saker att tänka på. Regelbundna kontroller är det allra viktigaste – då upptäcks problem som hål eller sprickor i ett tidigt skede, innan de hinner bli akuta. Om du vet med dig att du har känsliga tänder eller gamla lagningar som känns lösa, boka en tid i god istället för att vänta tills det börjar göra ont. Och om du är osäker på något, tveka inte att ringa din tandläkare och fråga. De flesta kliniker har personal som kan ge råd över telefon och bedöma om du behöver komma in akut eller om det kan vänta.

En annan viktig aspekt är att ha koll på öppettider. En klinik som har kvällsöppet och helgtider är guld värd när olyckan är framme. Då slipper du vänta i flera dagar med svår värk, utan kan få hjälp inom några timmar. Många kliniker har också möjlighet att ta emot akuta patienter samma dag, även om du inte är listad där sedan tidigare. Det är värt att ringa runt och fråga om du inte redan har en egen tandläkare. För dig som bor söder om Stockholm finns det till exempel en uppskattad tandläkare Älvsjö som har generösa öppettider och ofta kan ta emot akutpatienter snabbt.

I slutändan handlar det om att ta hand om sig själv och sina tänder innan det blir akut, men också om att veta vad man ska göra när det väl händer. För oavsett hur noggrann du är, kan olyckan inträffa. En bit hårt bröd som spricker fel, en gammal lagning som lossnar, eller en infektion som plötsligt blossar upp. Då är det skönt att veta att hjälpen finns nära, och att du inte behöver lida i onödan. För när värken väl släpper, och du kan le och äta som vanligt igen, då känns det värt varenda minut av väntan och varenda krona som lagts ner.

Hälsa Comments Disabled

Varför du ska mumsa jättemycket vitamin D i vinter!

Hälsofördelarna med omega-3 och vitamin-D är välkända – inget snackelisnack om saken. Det finns dock växande bevis för att de också kan spela en roll i förebyggande eller behandling av olika sjukdomar, inklusive cancer. Här är några viktiga skäl till varför omega-3 och vitamin D är fördelaktiga för din kropp:

  • Omega-3 och fettsyror stöder hjärthälsa genom att minska inflammation och främja blodflödet. De kan också hjälpa till att minska risken för stroke, kognitiv försämring, depression, artritsmärta, astmasymtom och mer. Omega-3 har visat sig hjälpa till att reglera nervfunktionen och förhindra minnesförlust hos vuxna över 60 år.
  • Vitamin D är viktigt för starka ben och tänder eftersom det hjälper till att bygga friska celler i benmatrisen (osteoblast), stärker bindväv (kollagen) runt lederna vilket begränsar smärtläkningstiden efter skador; stöder hjärnans utveckling under det tidiga livet; minskar graden av autoimmun sjukdomsaktivitet; saktar ner progression/exacerbation av Alzheimers sjukdom såväl som andra neurodegenerativa tillstånd; dämpar stressrespons i hela kroppen inklusive binjurar och reproduktionsorgan och andra bra saker. Huuuua… jag fick nästan kramp av att skriva hela den där meningen. Men vi klarade oss! Hoppas ni fortfarande läser, trots vår tjocka ”akademia”.
  • D-vitamin är viktigt för den allmänna hälsan, men det är särskilt viktigt om du inte får mycket solljus. Ta därför D-vitamin, eller en multivitamin.

Solljus är den bästa källan till vitamin D eftersom det hjälper kroppen att producera detta viktiga näringsämne. Solsken kan också öka dina chanser att få cancer, autoimmuna sjukdomar och andra sjukdomar genom att främja celltillväxt och stärka immunsystemets funktion.

Tyvärr får många människor, särskilt i norden, inte tillräckligt med solsken på grund av moln och att vi har ett väldigt långt vinterhalvår. Eller ja – det är ju inte längre än övright, men ni förstår. Det är mindre sol här. Det är därför det är så viktigt att se till att du tar kosttillskott eller äter mat som innehåller mycket D-vitamin (som berikade mjölkprodukter). Du kan också ta ett tillskott oralt (i tablettform) eller applicera en lokal lösning (som solskyddsmedel) på huden varje dag.